Vad har jag gett mig in på?

Det är frågan jag ställer mig själv hela tiden. Den ligger och gnager inne i huvudet på mig. Tidigare i år kändes det valet perfekt, jag kunde inte tänka mig något annat. Nu är det för sent. Jag kan inte välja om längre. Jag vill ju givetvis komma in där men det känns så läskigt. Jag känner ingen annan sen tidigare, visst det är ju kul att lära känna nya människor. Det var ju dels därför jag valde den linjen och skolan, jag ville komma bort från mitt gamla liv, starta ett nytt. Jag ville komma bort från alla gamla människor och lära känna nya. Nu däremot känns det helt förvirrat. Att hamna i ett rum med kanske 30 nya människor där man inte känner någon sen innan. Jag känner kanske en eller max två st. på skolan sen tidigare. Nu kanske jag låter som ett osocialt freak, men grejen är den att jag har varit jätteblyg sen jag var liten. När jag var liten vågade jag inte vara på dagis själv utan att min mamma eller pappa var med. Visst blygsamheten har ju släppt med åren men jag är fortfarande nervös inför att möta nya människor. Jag minns fortfarande första dagen i förskolan. Jag var livrädd när vi skulle gå in. Den klassen jag hade då kände jag bara en sen tidigare. När vi gick in trodde jag att barnen skulle gå in först så kom föräldrarna in efteråt, men när vi satt där på golvet kom där ingen och jag blev helt förtvivlad.
Nu är det ju inte precis så att jag vill ha med någon i höst när jag börjar för det hade ju varit om möjligt ännu värre än att åka dit själv. Det känns som alla andra i min nya klass kommer känna någon sen innan, och jag kommer känna ingen. Jag får väl tänka på vad mina gympatränare sa till mig när det kom någon ny i gruppen, - Pratar du med henne S? Dom sa det till mig, för dom vet hur bra jag är på att snacka. När jag känner människan ja.......

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0