sofie

Imorgon ska jag, för första gången sen tävlingen i helsingborg den 10 eller 11 mars, förra året (kommer inte ihåg vilket datum riktigt) gympa på riktigt igen :D

Jag tror seriöst att jag VARJE dag sen den helgen har tänkt på gymnastik och bara saknat sporten mer och mer, så mycket så det slutade med att jag flera kvällar i rad förra veckan satt på mitt rum och grät så mycket jag saknade det, och det höll inte så jag frågade min gamla tränare och det gick jättebra att jag började igen så gissa vem som har varit uppe på tå hela dagen och bara läääängtar till imorgon klockan 5. Gruppen är typ samma som den jag gick på innan, några har tyvärr slutat och några nya har kommit. Hoppas verkligen armen håller och den nya gruppen är lika bra som den gamla, fast det kommer den säkert vara :)
Jag kan verkligen knappt vänta till imorgonkväll, jag vet att jag inte kommer komma upp på samma nivå som innan skadan, då armen fortfarande spökar (kom precis på att jag måste göra mina styrkeövningar, suck) Jaja, vad gör man inte för att kunna gympa? :)


wish me luck tomorrow!

Jag älskar mitt liv, men jag vill inte leva utan gymnastik.
Jag vill inte leva utan gymnastik men jag kan inte gympa.


vad ska jag göra :S


Jag har ingen att snacka med, eller jo jag har ju vänner och familj, men exakt vad kommer det hjälpa? jag kommer bara trötta ut dom på mitt tjat om gymnastik och dom är inte värda att ta min skit, ni är för fina för det <3

visst jag tränar min gymnaster tre gånger i veckan och det är kul, men det är långt ifrån samma sak och jag vill inget annat än att bli gymnast igen.

Jag vet att min blogg har blivit ganska enformig nu, men trots allt så är den MIN och jag skriver här för att kunna skriva av mig nånstans, både med bra och dåliga saker, och det är inte jag som bestämmer att ni ska läsa den, det är ju trots allt ni själva.

ville bara ha de sagt :P

Jag HATAR detta. Jag vill bara träna, jag vill gympa igen. Jag saknar gymnastiken, sammanhållningen i gruppen och allt kul vi gjorde. Nu har ni jättebra sammanhållning utan mig, och tränar gymnastik utan att jag kan träna. Jag vill ju bara träna, den gruppen vill jag gå i och ha kul med er. Det verkar vara en perfekt grupp med bara gamla trupp ettare och jag vill jag vill jag vill börja på gympa igen. Jag står inte ut med att inte gympa

En saknad, en sorg, en jävla massa minnen 
Det finns något inom mig som aldrig någonsin försvinner 
En obeskrivlig känsla, både kärlek och hat 
Jag gjorde allting, men jag fick ingenting tillbaks 
Nu känns det som om livet börjar gå i samma spår 
Saknar livet som vi hade men jag börjar tätt förstå 
Det kommer aldrig tillbaks, man måste glömma det som var 
Du har förändrat dig så mycket, du är inte den du var 
Du är lycklig utan mig, jag ser du skrattar och du ler 
Men vad fan ska jag göra, jag bara fejkar mer och mer 
Jag säger att jag glömt de, jo att allt är helt okej 
Men fuck it, hur ska jag nånsin glömma dig 
Det var du och jag för alltid, det var så det skulle va 
Det var bara med dig som jag kunde må bra 
Men nu är det försent, jag har förlorat allt det bra 
Det enda jag har kvar är tomma ord som du sa  
Wherever you go, whatever you do 
I will be right here waiting for you 
Whatever it takes, or how my heart breaks 
I will be right here waiting for you  
Det var mycket som gick fel och jag ångrar allt jag sagt 
Men att svika mig så där var väl ändå lite elakt 
Jag saknar dig så mycket. har du glömt allting du sa 
Skulle alltid vara vi, alltid bara du och jag 
Men mina drömmar har krossats för länge, länge sen 
Jag hoppas bara att jag kan bli lycklig sen igen 
Att det finns någon därute som känner som jag 
Som har blivit lämnat och besviken, som kan få mig att må bra 
Man ska aldrig sluta hoppas, det har jag gjort 
Du är inte värd mig längre, du har spelat dina kort 
Du har haft dina chanser, varför gjorde du så där? 
Det enda du har gjort är att slita mig isär 
Jag vill berätta att jag älskar dig nu och för alltid 
Men samtidigt så vet jag, det blir aldrig vi 
Lyssnar på orden när jag kickar här i takt 
I mina ögon har du inte längre någon makt




kan man annat än tänka på gymnastik när man hör denna låten? </3

Jag höll delvis vad jag lovade mig själv igår, jag var ute och joggade efter att jag tränade mina ungar så nu känns det faktist ganska bra. Sen att det var "speeddejting" på min skola - alla satt och snackade o krängde godis - var kanske inte jättebra timat. Jag är iallafall nöjd att jag var ute och joggade, jag mår helt enkelt inte bra av att vara otränad har jag kommit på fast allt aldrig kommer bli som förr.....

fyfan vad jag sankar gymnastiken. Fast det var så längesen jag slutade gör det fortfarande ont när jag tänker tillbaka. Varför tog det slut så snabbt? :'/
Jag vet inte hur jag ska göra.. jag mår bara sämre och sämre av att inte kunna gympa. Jag har ingen aning alls, jag orkar inte gå runt varje dag och må dåligt för att jag inte kan träna, men samtidigt känns det som jag inte kan må bra utan min gymnastik.

min dröm inatt gjorde inte saken bättre. Jag drömde att jag var ute i gympahallen och tränade gymnaster, efteråt gick jag till min gamla tränare och sa: Jag har bestämt mig, jag börjar på gymnastik igen. Jag började träna och glädjen i drömmen var obeskrivlig. Jag var så glad så jag ville berätta för allt och alla att jag gick på gympa igen.
När jag vaknade insåg jag att det bara hade varit en dröm, en dröm som aldrig kommer bli verklighet.

Just nu sitter jag och känner mig riktigt äckligt tjock.... Måstemåstemåste jogga efter jag har tränat mina gymnaster imorgon. Magen är stor som en fotboll och lår o rumpa ska vi inte snacka om. Måste jogga imorgon. Jag måste verkligen börja jogga regelbundet och sluta kränga så mkt onyttigheter. Jag ska INTE bli tjockare. FÖRSVINN äckelmage. FÖRSVINN äckellår. FÖRSVINN äckelrumpa. Jag vill bara bli smal igen, som på den gamla goa tiden - när allt var perfekt, jag saknar gymnastiken så himla mkt <3. Måste få upp konditionen också..... Hur mycket jag än dör så ska jag kämpa för att komma i form istället för att känna hur fettet växer till sig överallt. Äckligt.....

Jag fick precis ett ryck och skrev en dikt, som jag tänkte dela med mig av:

Jag lever som i en ask
med slutna väggar och locket på.
Jag lever som i en ask
mörkret som finns här kan du inte ens förstå.
Jag lever som i en ask
bortglömd som få.
Jag lever som i en ask
ljusglimtarna som finns här är så små.

Jag lever i min egen lilla ask.

Jag hann inte skirva något igår, för jag var inte hemma förren vid 23 tiden och med tanke på att jag skulle upp kl 6 morgonen efter var det raka vägen till sängen!
Igår var jag iallafall och såg mina hjältar första gången sen den 10 april - den magiska kvällen som jag aldrig kommer glömma!
Det var genrep inför elitserien och de mötte det österrikiska laget Salzburg. Jag säger bara en sak, sämre match får man fan leta efter! Det var en person utvisad hela tiden under alla perioder, ibland mer än en, typ upp mot 2-3 st. Alla blev väldigt chockade under den korta stund på 5-10 minuter när det var 5 mot 5 spel.
Salzburg hade jättebra sammanhållning i laget, alla spelarna var med runt pucken hela tiden, det spelade ingen roll om den var på deras eller Rögles sida. Rögle hade klart flest målchanser i matchen men Österrikarnas målvakt var minst sagt bra.
Slutresultatet efter en värdelös match blev 5-1 till Salzburg (0-2, 1-2, 0-1)

Förhoppningsvis var detta ett genrep a la HGF - Genrepet suger, alla har panik inför premiären men det slutar mer än lyckat! självklart ville Rögle inte dra på sig några onödiga skador heller, så de spelade försiktigt.

Imorse på första lektionen sa min lärare att vi skulle fotas om en timme. Hela klassen ba: What? :O Det har inte vi fått reda på? Kul att hela kommunen, alla gamla klasskompisar, gympakompisar o allt kommer kunna se det kortet och att vi inte ens blev förvarnade. Fotografen skulle kommit i slutet av veckan men nej, han stod där idag och ingen elev hade blivit förvarnad så det känns ju bra.

När vi väl stod där och skulle fotas fick jag stå överst! Så det är iallafall något (eller vad tycker du annika? ;) )

Hahah nää fyfan de kortat kan jag helst va utan att se....